Pia

Kontor kan vara lite smått roligt ibland. Och ibland kan man ha absolut inget att göra. Då tar man fram kameran och taggar varandra. Elna: har du lagt ut den på fb nu? Jag: ja, den ligger där. Elna: har du taggat? Jag: nej. Jag gör det nu. Jag: vart är din bild då? Elna: jag håller på. Jag: har du taggat? Elna: jag håller på. Jag: är du färdig? ... Elna: vänta.... Nu, nur den på fb. Jag: det lägger vi ut på bloggen. Sociala och har väldigt lite att göra.

Var ledig igår. Jag vaknade redan vid 10:30 och var ganska pigg. Tog fram manualen till rundresan som om bara två månader startar. Läser igenom en dag av de sju och när jag närmar mig slutet märker jag hur ögonen slocknar. Vaknade igen efter två timmar och piggade upp mig med en dusch. Telefonen ringer vet jag men hinner inte svara. Ser att det är ett svenskt nummer och tänker "tänk om det var en jobbintervju". Ringer till Bea och ber henne kolla upp nummret men det finns inte på eniro. Så vad ska man göra med ett svensk-möjligtvis-ett-jobb-nummer? Jo, jag ringer upp. Det svenska numret tillhörde ingen mindre än Catalina. Låg i soffan och pratade med henne i ca 45-50min. Vi fick båda prata av oss mycket. Bästa samtalet på länge <3 Efter det samtalet somnade jag om till en musik-kanal. Hur kan en människa sova så mycket?! Vaknade upp, diskade, plockade undan ru...

I fredags hade vi teamdag. Eller vi skulle ha det fast vi blev snåla och bestämde att slippa teamdagen. Istället jobbade vi färdigt på kontoret och sedan åkte vi hem och badade i poolen och solade. På kvällen satte sig Elna, Emelie och jag i bilen och körde till Antalya. Vi åkte till Tera city där shopping var vårt mål. Ja handlade lite underkläder, örhängen och böcker. Precis när vi var vid Tera så ringde jag till Lovisa och så att Bea hade ringt mig och sagt att det var flygförsening och att vi var tvungna att åka tillbaka till kontoret för att ringa rum. Detta drömmar självklart inte. Det var ingen försening men gud vad roligt det var att lura Lovisa. Hon gick verkligen på det! Bästa på länge :) Eftersom vi var ganska hungriga så gick vi direkt upp till fjärde våningen och åt på Subway. Jag prisar subway. Det...

Idag har vi haft strömavbrott på kontoret. Strömavbrott betyder att man inte kan jobba. Vi behöver internet, fax osv. Petra, Emelie och jag åkte därför till Manavgat och tog en shoppingtur. Jag hittade två långklänningar, en svart och en lila. För endast 20TL (80SEK). SJUKT BRA KÖP!!! Älskar Turkiet, det är så himla billigt. I morgon är jag ledig så kl 18.30 idag lämnar jag över jouren till Jenny. Ikväll ska vi till Alanya för att fira Maddes födelsedag.  Dagen har annars varit relativt lugn. Packat välkomstbrev inför ankommande gäster imorgon, svarat på sms, svarat på telefonsamtal, lekt detektiv. Det gamla vanliga.

Även fast jag har servicetelefon x3 så sitter jag och ler. Jag ska på telefon- eller skypeintervju. Håll tummarna!

Tänk om jag en dag i framtiden kan prata italienska. Nu vet jag att det inte sker bara sådär. Man måste lära italienska. Och jag har en plan. Hörde jag språkkurs i Rom i ca 20 veckor? Det låter otroligt lockande i alla fall. Jag vill så gärna lära mig italienska och lära mig språket på den underbaraste platsen på jorden, Rom. Det är som en dröm för mig. Få gå runt där i Rom, se alla sevärdheter som Forum Romanum, spanska trappan och Colusseum. Åh Colusseum, jag vill jag vill jag vill! Mamma, får jag? Jag kommer att ångra mig om jag inte gör det. Nej, nu skriver jag med det på listan. Jag vill lära mig italienska innan jag dör! Och den saken börjar jag med i Italien!!! Ciao!

Kontor. Memmo till mig själv: Ta på dig mer kläder för här är ju svinkallt!!! Det händer inte så mycket på kontoret idag. Småsaker att följa upp på jouren. Kärleksmums att äta. Det gamla vanliga.

Jo men det lilla aset och jag blir bättre och bättre vänner för varje dag. Särskilt när den börjar skrika och en full gäst frågar när de ska åka hem på morgonen. (ps. jag hoppas du missade flyget). Igår flyttade Elna in helt och hållet så nu är jag inte ensam i lägenheten längre. Just det, innan jag glömmer. Catalina, du glömde dina svarta shorts. Ska jag skicka hem dem till dig? Tillbaka till det lilla aset. Det lilla aset aka servicetelefonen och jag ska vänner fram tills på fredag kväll. Kl 18.00. Inte en minut till. I Turklans händer inte annars så jättemycket. Det var "Sexy Black" på Liman häromdagen. Fast jag var inte där. Men jag körde Linnea, Petra, Elna och Emelie dit. Endast 20 dagar kvar tills det är september. Gud vad det händer mycket här i Side. Innan jag åker hem (vilket är i okt-nov) ska jag göra dessa saker: # Besöka Termessos # Besöka den romerska teatern i Side. Seriöst har bott här i fem månader och har fortfarande inte varit inne i själva teat...

Även fast servicetelefonen har väckt mig från skön sömn i de senaste 2 nätterna så är jag ändå glad. En sådan där känsla som hänger i sig av absolut ingen orsak. Finns många anledningar till varför dock. Finns också andra anledningar till varför inte. 1. Nervösheten inför jobbansökningar hemma i fjällen tar över mer och mer. Tankar som "tänk om jag får det, vad otroligt glad jag kommer bli, upp över öronen glad". Om jag får jobbet, jag lovar, jag kommer hoppa upp och ner och inte kunna sluta le.  - Så minus med detta är eftersom de positiva tankarna finns så finns det även vissa negativa. "Tänk om jag inte får det, vad ska jag göra då bla bla bla osv". Vilket leder mig till punkt 2. 2. Back-up planen. Jag gick till Bea igår med ett förslag. Kanske jag tar en säsong till utomlands. I så fall Lanzarote.  - Minus? Självklart. Om jag inte får detta heller så är det kört. Hej Bäckefors. (Jag älskar min lilla hemby men en hel vinter där utan ett jobb. Nej.) 3. Igå...

Oj  oj oj, vilken sista kväll det var. Vi åkte hem från kontoret och bestämde att vi skulle äta lasange. Hasan, Catalina och jag åkte till Pizza Pizzo (där lasangen är som bäst). Klockan var runt 19 och i luften var det varmt, maten var varm så det slutade med att vi satt och svettades. Mysigt. Iväg for vi till Sorgun-stranden och tog ett kvällsdopp.. Vi stod på händer, simmade, kollade på stjärnorna, moonade en turkbil och dansade i mörkret. Det var en turkbil som hade helljuset riktat mot oss en ganska lång tid så tillslut bestämde vi oss för att moona bilen. Catalina, Elna och jag räknar ner och ... Ja, ni kanske fattar. Men ni vet väl vad dom säger? "Man har inte varit i Turkiet förens man har moonat en turk". Eller något sådant. Det var i alla fall ett bra avslut för Catalinas säsong här i Turkiet. Nu har hon satt sig på bussen och ska åka hemåt till Sverige. Lägenheten är hemskt tom nu. Men Elna flyttar in, tack och lov! Catalina, TE ECHO DE MENOS!!!!!!!!!!!!!!!!!...